Haverdals strand och stenar

Det kommer säkert fler soliga varma dagar men i luften känns det som höst nu. Så jag säger hej då till sommaren och plockar fram mina schalar och strumpor. Jag älskar hösten med alla fina färger och frisk luft, känns alltid som att det blir lite lättare att andas. För att inte tala om alla goda köttgrytor (yup, där fick jag med lite mat också vilket alltid finns i mina tankar).

Tittade på mina foton från i somras och kom på att jag aldrig publicerade mina bilder från den bästa kvällen. Den bästa kvällen ur fotosynvinkel i alla fall. Stenarna har funnits där i alla år men det var först denna sommaren jag verkligen ”såg” dom där i vattnet vid Haverdals strand! Denna kvällen var perfekt varm, vackert ljus, folk badade och satt länge på stranden och bara njöt. Västkusten, vi ses nästa år.

Jag kommer säkert sitta ute fler kvällar, under de varma infraljusen på restaurangerna, eller inte eftersom det bara verkar finnas två lägen på dom där lamporna – stekhett eller släckt. Men jag vill bara säga att jag välkomnar hösten, det känns som en nystart på allt.

Ännu fler stenbilder finns här i mitt fotoalbum

Efter att ha varit i norra Italien runt Como-sjön trodde jag att jag hade sett den vackraste platsen i Italien. Men då hade jag inte varit vid Amalfi-kusten. Här beskriver jag våra tre boenden och lite kort om destinationerna. Om ni vill se fler bilder finns dessa här på mitt Flickr-konto.

  1. Agriturismo Sant´Alfonso – Furore
  2. La Minerva Capri – Capri
  3. Hotel Sofitel Rome Villa Borghese – Rom

Avfärd

På långfredagen åkte jag och min sambo iväg för en dryg veckas rundtur utmed kusten och trakterna runt omkring. En av huvudpunkterna på resan var den planerade matlagningskursen i den lilla byn Ravello. Mamma Agata, bara namnet på kursen fick mig att känna doften av färsk pasta. Detta var i allra högsta grad en matresa som inte gjorde oss besvikna. Destinationer vi besökte var Neapel, Herculaneum (Vesuvius), Furore, Ravello, Positano, Sorrento, Capri och avslutningsvis Rom.

Karta över Italien och AmalfikustenVår bilfärd från Rom till Amalfikusten

Vi anlände till Roms flygplats där vi hämtade ut vår hyrbil och körde till första anhalten Furore där vi bodde i fyra nätter. Det vi inte hade tänkt på var att påskfirande och ledighet ökade risken betydligt att fastna i galna trafikköer. Sträckan Rom till Furore/Amalfikusten tog ca 6 timmar inkluderat ett långt uppehåll i en liten bergsby på grund av en procession till byns kyrka.

Boende med lantlig idyll eller lyxig hotellkänsla

Totalt sett bodde vi på tre olika hotell. Vilken typ av boende du föredrar är ju högst personligt men ett trevligt bemötande och en skön säng brukar nog vara gemensamma kriterier för de flesta. Teknik och faciliteter som fungerar kan även läggas till på listan och jag tänker främst på wi-fi och ventilationssystem på rummen.

Tips inför resan

  • Avsätt marginal i restid. Hela kustremsan består av serpentinvägar, smala till något bredare, så räkna in marginaler i restiderna. Du får inte ha anlag för åksjuka eller vara höjdrädd i dessa trakter.
  • När du har uppkoppling kan du passa på att ladda ned kartor i mobilen som ett komplement till vanliga papperskartor om du har en smartphone. Det är lätt att tappa bort sig på de smala vägarna och det är lättare att se vart du befinner dig med gps.


Skärmdump av orten Furore, Amalfikusten från Google Earth

  • April är lågsäsong och många ställen är stängda. Tidig vår är lågsäsong och många hotell och restauranger är stängda uppe bland bergen.
  • Självriskeliminering för bilen. Teckna självriskeliminering för hyrbilen. Trafiken är rent ut sagt för jäkligt emellanåt… för att inte tala om serpentinvägarna som ibland är så smala att man får backa på vissa ställen. Så om du känner dig osäker på att köra så kan det vara en trygghet att ha en försäkring.
  • Extra madrass. För känsliga ryggar kan Italienska sängar kännas som att du ligger direkt på golvet, så be om extra filtar eventuellt en extra madrass. Särskilt förekommande på mindre ställen.

Boende 1: Agriturismo Sant´Alfonso i Furore – 4 nätter

Ett charmigt boende med endast 9 rum och möjlighet till halvpension. Det rekommenderas eftersom det inte finns så många alternativ i närheten om du vill äta middag. Stället är beläget högt uppe bland bergen med fantastiska uteplatser. Det är ett före detta kloster som idag ingår i kedjan av boenden med konceptet Agriturismo som är mycket populärt i Italien. Dessa ställen erbjuder en lantlig känsla ofta med lokal produktion av mat och med fokus på italiensk tradition. Enkelhet och naturupplevelser med sport- och vandringsleder hör till vanligheten.

En av de saker jag uppskattade med Sant Alfonso är gästvänligheten och den familjära känslan. Du stiger direkt in i matsalen eftersom receptionen ligger i anslutning med öppen planlösning. Precis bredvid receptionen fanns det ett litet utrymme som verkade vara avsatt enbart för familjen som drev stället. Barnens leksaker ligger på golvet, en tv är på i bakgrunden och det första jag ser är en tjock och tung gästbok som är fullklottrad med nöjda kommentarer.

Utsikt från rummet

Antipasti – Primi – Segundo – Dolci

Maten var underbart god och vällagad och vi åt alla frukostar och middagar på boendet. Det är en underdrift att du går i från bordet mätt efter fyra olika rätter till lunch och middag, så känslan av julaftonsmättnad blev lite jobbig efter ett tag. Vi bad om mindre portioner men det visade sig att skillnaden var minimal. Sant’Alfonso erbjuder en förtrollande utsikt och tanken är att du ska sitta utomhus och inta alla måltider. Tyvärr hade vi oväder större delen av tiden så den delen kunde vi inte utnyttja och matsalen inomhus var ganska trång och tråkig.

Vårt rum ”Rucola”

Rummen gav en känsla av fjällstuga med tjocka balkar i taket och fönsterluckor av trä. Rustikt var första intrycket men vid åska och oväder kändes det som att taket lätt höll på att blåsa av.

Helgad varde frukosten

70 procent av buffén bestod av bakverk som såg charmigt hemmagjorda ut med ett tjockt lager av florsocker. Jag bad däremot en fruktsallad vilken stod prydligt uppställd mellan mjölkkannan och juiceflaskorna varje morgon. God men även den var pepprad med florsocker. Sneglade avundsjukt på omeletterna men laktosfria produkter vet man inte riktigt vad det är på landsbygden. Skinkan, kaffet och äggen var de klara vinnarna. Hade önskat fler varianter av bröd och ostar och inte bara smaklös mozzarella.

Plus och minus

+ Middagarna med lokalt producerad mat och hemmagjord pasta

+ Bemötande och service

+ Utsikten

+ Wifi som ingick i priset. Funkade under förutsättning att det inte var för dåligt väder.

– Svinkallt i rummet och iskalla golv. Badrummet ville man knappt gå in i pga kyla.

– Dålig luftkonditionering som dessutom gav i från sig suckande ljud

– Stenhårda sängar

– Vid dåligt väder försvann själva gemensamhetsutrymmet vilket var till för att spenderas utomhus.

– Frukosten var en sockerchock med majoriteten bakverk

Boende 2: La Minerva Capri – 3 nätter – fyra stjärnor

La Minerva Capri Hotel

Äntligen Capri! Vi hade tänkt att avboka denna del av semestern eftersom väderprognoserna utlovade regn hela veckan utom någon enstaka dag. Men i efterhand var det tur att vi åkte i alla fall, för det är en fantastisk ö och vädret blev bättre än förväntat.

Capri har varit en välkänd och lyxig kurort förr i tiden och känslan av lyx är fortfarande kvar. Det verkade vara relativt dyrt att shoppa i butikerna. Capri är namnet på huvudorten och där bor de flesta invånarna. Det finns två hamnar, Marina Piccola och Marina Grande samt den lite mindre staden Anacapri i väst. En dag tog vi buss till Anacapri för att besöka villan San Michele där den svenska läkaren Axel Munthe levde och verkade under 1890-talet.

Citat av den svenske läkaren Axel Munthe. Hans villa San Michele finns nu som museum i Anacapri.

Citat av den svenske läkaren Axel Munthe. Hans villa San Michele finns nu som museum i Anacapri.

Hotell med villa- och hemmakänsla

Vi bodde på La Minerva Capri vilket var graderat till fyra stjärnor och låg strax nedanför den stora shoppinggatan och 5 minuter från torget. Hotellet kändes mer som en lyxig villa med havsutsikt och inte som ett fyrstjärnigt hotell i vanlig bemärkelse. Baren (se kort) med sina stora vita mjuka soffor och öppen spis kunde likaväl ha varit i någons hem. Vi såg knappt några andra gäster där förutom till frukost eftersom det inte fanns några naturliga samlingsplatser på hotellet och det var för dåligt väder för att vistas i trädgården med pool.


Vackert kaklat golv.

Det jag kommer komma ihåg mest från hotellet var mannen som hälsade oss välkomna och som tog i hand både vid ankomst och avresa och var allmänt hjälpsam. Jag glömmer inte heller vår terass i anslutning till rummet som var fantastisk. Även om vi inte kunde utnyttja den mer än en eftermiddag så var det en underbar eftermiddag :).

Terassen utanför rummet.

Frukosten krävde varma kläder

Frukosten var godkänd men utbudet var inte stort. Det gick självklart bra att beställa ägg och omelett och sådant utöver basutbudet med bröd, pålägg, frukt och yoghurt. Men jag som är en fruktälskare vill gärna ha obegränsat med frukt att tillgå och här serverades frukten som små spett. Tyvärr var det väldigt kallt och blåsigt eftersom frukosten serverades på hotellets takterass med provisoriska väggar vilket gjorde att det blåste in. Hua!

Gränder och prång

Hotellet var ett av flera hotell som låg utmed ett tyst och lugnt gångstråk med små prång och gränder. Spanar man in de andra hotellen noteras att samtliga har den vackra utsikten med tillhörande terasser och solstolar och jag kan tänka mig hur skönt det måste vara under de varma sommarmånaderna. Det finns även gott om restauranger av olika slag och prisklasser och personligen var jag supernöjd med alla besök utom ett. Detta var en restaurang vi råkade springa på i en liten gränd långt ifrån turiststråken. Det hela verkade genuint och ägaren till restaurangen beklagade sig lite över läget och att inga ”vanliga” turister hittar dit. Min pasta med tomatsås var den sämsta jag har ätit på många år och jag gör verkligen godare pastarätter själv. Dessutom tror jag inte på kyparen som intygade att det röda vinet SKA smaka ättika eftersom det var ett eget producerat vin av särskilda druvor. Ägaren satt länge och väl och pratade med oss vid bordet och berättade om Capri och hur turismen tyvärr har förändrats under de 30 åren han och familjen hade ägt stället. Han uppskattade gäster som oss som vågar avvika från de vanliga turiststråken men jag kunde inte annat än att känna mig som en lurad turist när jag gick därifrån.


Den stora shoppinggatan i Capri stad.

Plus och minus

+ Rum med allt, badrumsaccessoarer, innetofflor, morgonrock, hårfön, extra kuddar och filtar och en stor minibar med kolsyrat vatten.

+ Wifi som ingick i priset (Wohooo!)

+ Stora mjuka sängar

+ Tyst och lugnt

+ Trevligt bemötande

– ”Frukostmatsal” med provisoriska väggar av plast, svinkallt!

Boende 3: Hotel Sofitel Rome Villa Borghese – 1 natt – fem stjärnor

Sista kvällen på vår resa spenderade vi i Rom där vi övernattade på Hotel Sofitel Villa Borghese. Restaurangen vi hittade till var en ordinär restaurang med okej mat. Däremot ville vi unna oss en riktigt lyxig dessert och en ännu lyxigare drink den sista kvällen så då blev det ett besök på Hassler Villa Medici Hotel vid Spanska trappan. Här vet man hur gäster ska behandlas för att återkomma en vacker dag. In i minsta detalj är det sober service, verka utan att vara påträngande. Dessutom i vackra miljöer med den absolut bästa pianobaren! Ett stort plus för det gigantiska fat med afternoon-tea kakor som ställdes fram utan beställning innan desserten kom in. Så goda! Här kunde vi suttit hela natten och lyssnat på den fina musiken.

Villa Hassler Medici och Pianobaren

Lyxhotell utan ”service”

Hotel Sofitel är ett lyxhotell men med opersonlig service och mycket dyrt. Som vanligt blir jag irriterad när en sån simpel sak som wi-fi inte kan ingå i priset inom en sådan stor hotellkedja som för övrigt tar dyra pengar för allt annat. Eller nja, ingår och ingår. Visst, du kunde komma ut på nätet ”gratis” men inte den snabba varianten för då kostade det.

Läget är centralt och nära till Spanska trappan och ca 1 km till Fontana di Trevi.

Walk in closet

Vi hade ett superior-rum som hade ”walk in closet” vilket var lite roligt tyckte jag (trots att det inte fanns någon tid att utnyttja det). Alla rum är utrustade med tekniska faciliteter som ”high speed internet connection” och iPod dockningsstation (utom enkelrummen) men det kräver som sagt att du betalar för dig.

Frukosten med allt

Baren ligger längst upp i hotellet med utsikt över hela Rom. Frukosten serverades däremot längre ned utan utsikt men för min del blev jag bländad av utbudet. Allt fanns med på denna buffé inklusive soyamjölk och obegränsat med frukt :). Ostar i massor och många varianter på bröd. Ett stort plus för te-sektionen!


Frukosten var utmärkt. Här saknades inget (mobilfoto)


Te-sektionen var välfylld (mobilfoto)

Plus och minus

+ Tystnad

+ Walk-in closet

+ Mjuk säng

+ Luftkonditionering som fungerade!

+ Frukosten med extra allt

– Opersonligt och snobbigt bemötande

– Slött wifi och dyrt för snabbare uppkoppling

Screenshot from the site pimkiecolorforecast.com/milan

Vill du ha tips på kläder och färgval när du är i Milano eller vart du ska gå om känner dig romantisk i London, då kan du hitta svaret på webbsajterna Color Forecast eller I Feel London.

Nätet är idag översvämmat av både vackra och användbara grafiska visualiseringar utifrån de datamängder vi producerar tillsammans via statusuppdateringar, incheckningar m m. Många tjänster bygger på att du checkar in via lokaliseringstjänster som Foursquare m fl.

Pimkie Color Forecast är en modesajt som scannar in de senaste färgtrenderna i realtid via webbkameror och dokumenterar färger på kläder i Paris, Milano och Antwerpen. Du får förslag på kläder att köpa via klädmärket Pimkie.


Screenshot from the site I Feel London

Det handlar mycket om känslor och visualiseringar vilket blir intressant om du kan koppla i hop dessa med konkreta tips. Betatjänsten I Feel London, ifeellondon.com låter dig upptäcka platser att gå till beroende på om du känner dig Naughty, Chilled eller Broke. Ja du förstår poängen. Klicka på kartans olika ”nålar” och du får exempel på ställe att gå till. ”Covent Garden – Sunday afternoon, the sun is shining, you just came back from a park and want to chill?”.

(Just nu går det enligt skaparen av tjänsten inte att lägga till platser på kartan)

Här är ett bra exempel på vad data från incheckningar via Foursquare kan visualisera – Livehoods.

Jag checkar (nästan) alltid in och tycker om att ge tips på ställen jag gillar. De gånger jag glömmer checka in skyller jag på personen jag träffar ;). Ibland känns det ohövligt att dra upp mobilen direkt när man ses och sedan glömmer jag. Foursquare är fortfarande min favorit.

Livehoods verkar ge en idé om vilka ställen du förmodligen kommer att tycka om utifrån vilken person du är och vad du besökt tidigare, alltså checkins via Foursquare. Tjänsten är under utveckling och begränsad. Men tanken om kluster av ställen, de ”osynliga” relaterade platserna du kanske inte hittar till dyker upp här. Ger en lokal känsla och jag skulle gärna tillfälligt följa personer som bor i stad dit jag kommer för att få bra tips om vart jag ska gå och framför allt äta.

Visst, TripAdvisors betygsättning är fortfarande min favorit för jag har ytterst sällan blivit besviken på något jag hittat där. Både boende och restauranger. Men Livehoods verkar enkelt och snyggt att navigera efter. Ser fram emot en utveckling.

Artikel: A Map Of Your City´s Invisible Neighbourhoods According To Foursquare

 

Snabbare incheckningar och mindre tid spenderad på flygplatsen vore väl en dröm, eller hur!

Effektiviteten runt säkerhetskontroller och scanning av väskor på flygplatser skiljer sig mycket från land till land. Personligen tror jag mig ha upplevt den mest tidsödande proceduren i Italien och på Roms flygplats. Ja, på delad första plats av Paris Charles de Gaulle då, men där är hela flygplatsen själva problemet, inte bara procedurerna.

SvD Resor har sammanfattat framtidens resande i fem punkter, hämtade ifrån rapporten ”From Chaos to Collaboration” som bolaget The Futures Company har gjort på uppdrag av Amadeus. Du kan ladda ned rapporten från Amadeus webbsida här (pdf)

Tekniken ligger så klart till grund för snabbare rutiner runt resande samt upplevelser och tjänster. Allt från bokning till incheckning, information om biljetter och resan på flygplatser, att hitta rätt, information om sevärdigheter, uthyrning av iPads och förbättrad conciergeservice på hotell och wi-fi tillgång m.m.

Den femte punkten som SvD listar är begreppet ”Bleisure-resenären”. Ett ord jag inte tycker om men som ska vara en sammanslagning av Leisure och Business. Att det är fokus på just personer som reser i affärer (och bloggare) och att dessa människor skulle uppskatta bra tekniska förutsättningar stämmer men glöm inte bort alla andra, tack!

Både Ving och Fritidsresor erbjuder gratis wi-fi på utvalda delar av sina semesteranläggningar vilket är jätte bra men varför ska Fritidsresor ta betalt för uppkoppling på rummen? Uppkoppling runt poolen och i restaurangen i all ära, men framför allt behöver åtminstone jag en bra uppkoppling på rummet! Jag vet inte priset för wi-fi på Fritidsresor men överlag är det tröttsamt och fräckt av hotellkedjor att ta ut extra kostnad för uppkoppling. Hoppas saker och ting ser annorlunda ut år 2020.


Tar du kort med Instagramappen på mobilen blir alla kort fina, i synnerhet mat ser riktigt aptitligt ut….

Jag rekommenderar starkt Italien och underbara Amalfikusten!

Vi, dvs jag och min sambo, reste iväg på Långfredagen och spenderade totalt 9 dagar inklusive resdagar i Italien. Av 9 dagar hade vi 3,5 dagar av sol och resten oväder. De små byarna utmed kusten högt uppe bland bergen gör sig bäst i solsken oavsett om du passerar eller väljer att spendera några timmar där kan jag ärligt tillägga. Men när solen väl kommer fram är det underbart och allt är förlåtet!

Jag återkommer med en bloggpost om de boenden vi valde samt mina höjdpunkter på resan!

Eftersom jag är planeringstyp och punktlig av mig håller jag mig noggrant tiden för utcheckning från hotellet. Om du är ute och reser privat på en semesterresa stannar du förmodligen längre än 24 timmar, men om du reser med jobbet kanske det inte blir mer än så. För att utnyttja tiden effektivt och verkligen få tillgång till ditt rum för ett dygn – 24 timmar – vore det utmärkt att få stanna just så länge.

Detta ”24-timmars”-erbjudande har Starwood Hotels & Resorts i sitt lojalitetsprogram Your24. Dvs checkar du in kl. 10.00 checkar du också ut kl. 10.00. Syftet är att göra din vistelse så bekväm som möjligt. Nu är detta enbart till för dig som har spenderat 75 nätter eller mer inom hotellkedjan och är trogen Platina-kund med tillhörande krav. Detta borde naturligtvis finnas för alla men det är ett steg i rätt riktning.